Uniformen hör inte hemma i Pride

KOLUMN I Försvarsmaktens handbok Svensk soldat 2023 kan du läsa: "När du bär någon av Försvarsmaktens uniformer får du inte delta i politiska demonstrationer." Ändå har svenska soldater deltagit i Prideparader i uniform. Jag tycker att det är fel. Inte för att det är fel med homosexuella i försvaret, utan för att försvaret, likt resten av staten, ska vara opolitiskt.

Många upprepar narrativet att Pride är en opolitisk folkfest, men bara för att något upprepas blir det inte sant. Narrativet utelämnar rörelsens historia, dess uttalade mål och vad organisationerna bakom Pride själva säger.

Pride uppstod som politisk protest i gott syfte, men det goda gör inte syftet opolitiskt.

Historien visar varför

Pride-rörelsens politiska startpunkt var Stonewallupproret i New York 1969. Ett uppror mot den lagstiftning som förtryckte homosexuella. De första marscherna hölls för homosexuellas frigörelse och politiska rättigheter. Jag skulle säga att den som är emot homosexuellas rätt att älska vem man vill, deras demokratiska rättigheter eller rätten att inte utsättas för hat eller hot kan kategoriseras som tokstollar. I Sverige, ett av världens mest jämlika länder, är det inte längre en politisk fråga, men då var det.

Regnbågsflaggan skapades som en politisk fana. Beställaren var Harvey Milk, homosexuell aktivist och folkvald politiker i San Francisco. Baker beskrev själv uppdraget som att skapa en symbol för den homosexuella politiska rörelsen.

Det var den politiske aktivisten och konstnären Gilbert Baker som fick uppdraget att skapa fanan. Han var aktiv i Gay Liberation Movement och tillverkade material för rörelsens politiska protester.

Prides främsta symbol beställdes av en politiker, skapades av en politisk aktivist och togs fram för en politisk rättighetsrörelse.

Arrangörerna är tydliga

På sidan 7 i RFSL:s Pridemanual står följande: "Stockholm Pride är väldigt politiserat." RFSL beskriver i sitt principprogram vad verksamheten består av: "politiskt påverkansarbete, informationsverksamhet och sociala insatser". Påverkansarbetet riktas bland annat mot politiker, organisationer, myndigheter, företag och medier.

Stockholm Pride är lika tydligt. I föreningens verksamhetsberättelse för 2022 står: "Vi är politiska och förändrar samhället genom att ta plats och utmana normer."

Sexualpolitiska organisationer vill förändra samhället. De kräver reformer. De påverkar regering, riksdag och myndigheter. Partiledare debatterar. Ministrar frågas ut. Demonstranter framför budskap om lagstiftning, migration och könspolitik. Det är politik per definition.

Att Pride också innehåller musik och fest gör inte manifestationen opolitisk. Första maj upphör inte att vara politiskt därför att det spelas musik och säljs korv.

En fråga värd att begrunda, om man vill påstå att Pride inte är politiskt: Hur kommer det sig att vårt näst största riksdagsparti inte är välkommet därför att det tycker fel politiskt?

Neutralitet måste gälla

I 6 kap. 3 § förordningen om Försvarsmaktens personal står: "Den som deltar i en politisk demonstration får inte bära uniform."

Regeln är rak och enkel för att den inte ska kunna missförstås. Försvarsmaktens uniform ska inte användas som stöd i politisk opinionsbildning.

Antingen gäller Försvarsmaktens princip om politisk neutralitet, eller så gäller den inte.

Regler som tillämpas utifrån rådande samhällsklimat är inte neutrala regler. Om individer inom Försvarsmakten ska bedöma vilka politiska budskap som är "goda" och som staten därför ska stödja, riskerar vi demokratiska följder.

Pride är en politisk manifestation enligt sin historia, sina symboler, sina arrangörer, sina aktiviteter och sina egna uttalanden. Det är inget jag tycker, det är ett oomkullrunkligt faktum. Därför ska Försvarsmaktens uniform inte användas i evenemang som Prideparaden. Lika lite som Polisens eller andra statliga uniformer.

Jan Emanuel är traditionell socialdemokrat i intern opposition.