V:s extremism belönades av väljarna

Vänsterpartiet blev en av valets vinnare. Partiet landade på 30 mandat, sex fler än 2022, och är en avgörande del av den oppositionsmajoritet på 176 mandat mot 173 som nu ska försöka bilda regering.

Det skedde efter en valrörelse där avslöjande följde på avslöjande om företrädare som spridit antisemitiska konspirationsteorier, hyllat terrororganisationer och diktaturer, uttryckt rasism och homofobi samt spridit islamistiska budskap.

Expressens granskningar tvingade bort fler än 20 kandidater från vallistorna. Partiet agerade varje gång i efterhand. Kandidatkontrollen sköttes av journalister.

Personrösterna ger besked

Nu är rösterna färdigräknade. Personrösterna visar att problemet inte försvann på valdagen.

Det tydligaste exemplet finns i Malmö.

Oppositionsrådet Anfal Mahdi stod som femma på riksdagslistan. Ändå fick hon 2 960 personröster. Hon är en av endast åtta kandidater i hela riksdagsvalet som kryssade sig förbi ett högre listnamn och därmed tog en plats som annars gått till någon annan.

Det sker efter välkända kontroverser. Samma dag som Hamas genomförde massakern den 7 oktober 2023 skrev Mahdi att "Gaza har just brutit sig ut ur fängelset". Orden publicerades på sociala medier medan morden och kidnappningarna pågick.

V gjorde ingenting, trots kritiken i pressen. I stället valdes Mahdi in i partistyrelsen. Nu bär personrösterna henne in i riksdagen.

Tusentals kryss på Awad

Riksdagsledamoten Nadja Awad i Örebro län kryssade sig under förra valet förbi V:s förstanamn. Inför årets val placerade partiet henne överst. Det skedde trots att hon poserat framför kartor där Israel är utraderat, delat ett klipp med Hamasflaggor och hjärtemojis och deklarerat att V ska ta "varje klanröst". Väljarna svarade med 3 659 personkryss – 23,1 procent av partiets röster i valkretsen. Nästan var fjärde vänsterväljare i länet kryssade Awad.

Umihana Rasovic, förstanamn på V:s riksdagslista i Skåne läns västra, medverkade under valrörelsen vid ett arrangemang hos Svensk-Palestinska centret i Helsingborg. Bakom talarstolen hängde en logotyp med en karta där Israel var utraderat. Också det uppmärksammades i pressen – utan följder. Hon fick 1 310 personkryss, 8,3 procent av partiets röster i valkretsen, och tar plats i riksdagen.

Centret som besöktes av Rasovic leds av Ahmed Suleiman med kopplingar till den palestinska myndigheten. Suleiman har sagt att Hamas inte är en terrororganisation och hävdat att inga civila israeler dödades den 7 oktober.

Uttalandena stoppade inte stödet

I valkretsen Skåne läns norra och östra finns Mohamed Chehade. I ett förstamajtal, publicerat på Vänsterpartiets egen lokala hemsida, sade han att Israels agerande i Gaza är "samma sak som nazisterna gjorde mot det judiska folket". Jämförelsen omfattas av IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism som Sverige antagit.

Chehade stod på tredje plats och fick 1 017 personröster. Det räckte inte hela vägen – listettan Linnea Bengtsson fick 1 127 och tog mandatet. Men drygt tusen väljare i nordöstra Skåne skrev alltså aktivt hans namn på valsedeln efter att uttalandet uppmärksammats. Avståndet var 110 röster.

Och i Göteborg fick V:s frontfigur Daniel Bernmar 4 828 personröster, 8,4 procent av partiets röster i valkretsen. Han stod visserligen överst på listan, men att han kritiserats i pressen för att ha fotograferats framför en flagga för terrorklassade PFLP – som deltog i massakern den 7 oktober – verkar inte ha skadat honom.

Kontroverserna når partiledningen

Problemet går högre upp i partiet. Gruppledaren Samuel Gonzalez Westling undertecknade ett stödbrev till en palestinsk terrorist, dömd för tortyr och mord på en israelisk soldat. Han stod som förstanamn i Gävleborg och återvänder till riksdagen.

Också Nooshi Dadgostar återvänder. Hon uppmärksammades dagarna före valet för att ha deltagit i ett möte i riksdagen med två representanter för Fatahs revolutionära råd – män som gjort antisemitiska uttalanden och hyllat terrorister. Dadgostar blev, som partiledare, V:s mest kryssade kandidat i hela landet.

Personkryssen bevisar inte att varje väljare delar kandidaternas extremism. Men de visar något annat och svårare att avfärda: ingen av dem tappade stöd på kontroverserna. Den obekväma frågan blir därmed oundviklig: har Vänsterpartiets radikalisering mobiliserat snarare än avskräckt väljare?

En större partikultur

Här blir problemet större än enskilda kandidater. Från partiets historiska kontakter med kommunistdiktaturer till dagens kontroverser kring antisemitism och terrorromantik löper en röd tråd. När oförmågan att hålla rågång mot extremismen överlever namnbyten, partiledarbyten och skandal efter skandal är det inte längre enskilda misstag. Det är en partikultur.

Utvecklingen hänger ihop med V:s valstrategi att mobilisera väljare i invandrartäta förorter på Palestinafrågan.

I valdistriktet Tensta centrum röstade 17 procent på Nyans 2022, medan Vänsterpartiet fick 37 procent. I år fick V hela 54 procent i distriktet – en ökning med nästan 18 procentenheter, medan Nyans kollapsade. I andra förortsområden passerade V Socialdemokraterna som största parti. Nyans avgående partiledare Mikail Yüksel menar att V tog partiets röster.

Redan EU-valet kallade partiet ett "Palestinaval". I Malmö nästan dubblade V sitt resultat, från 11 till 19,4 procent, och Anfal Mahdi tackade väljarna med en bild på sociala medier där stadsvapnet var inlindat i den palestinska flaggan. Sedan dess har partiet förstärkt sin närvaro i utsatta områden.

Mobiliseringen fungerade.

Extremismproblemet försvann alltså inte med de begränsade och senfärdiga utrensningarna före valet. Det bekräftades i valurnorna.

Därmed är detta ingen avslutad valrörelseskandal. Det är en fråga om regeringsduglighet – för varje parti som nu överväger ett parlamentariskt beroende av Vänsterpartiet.

Daniel Schatz är doktor i statsvetenskap, författare och skribent. Han är bokaktuell med Från Stockholm till Jerusalem: Den okända historien om Sveriges Mellanösternpolitik.