Äldre vill ha söndagsvin medan unga söker Gud

KOLUMN Såklart de ska ha vin på söndagar också. Allt ska de ha!

SD:s förslag om förlängda öppettider på Systemet och att tillåta Foodora-bud att köra ut färdigkylda viner kommer förstås nu, när de ungas drickande är på historiskt låga nivåer. Folksjälsviskaren Jimmie vet vad han gör när han smörjer gommen på de mest obrytt njutningslystna väljarna: de medelålders.

Förr pratade man om moralpanik uppifrån och ned. Generationen ovanför förutsattes att vara by default bestört över den å-så-liberala ungdomen. Att de som inte hade lika mycket att förlora såg på livet mer som ett glittrande ostron medan de närmare graven oroade sig för morgondagen framstod som ett, ja, naturligt tillstånd.

Dopaminstinn och samvetslös

Förhållandet verkar numera omvänt. Grubblandet och framtidsoron har tagits över av de knappt giftasvuxna, andelen unga som ser optimistiskt på framtiden för världen har slagit bottenrekordet på 17 procent. Livsnjutandet står deras föräldrars årskullar för, bekymrade som Dionysos på evig lus.

Den moderna mytologin om generationernas olika egenskaper ska inte överdrivas, men låt oss säga så här: hade någon i min ålder rest, konsumerat, frossat och druckit som en normal svensk 60-åring hade systemet skickats in i chock av den dopaminstinna samvetslösheten.

Visst är det skönt, att de inte är så ideologiskt troende som 68-generationen! Brukar de, som vanligt stolta, säga om sig själva. Deras egen variant av de politiskt och moraliskt fostrande barnprogrammen var att skaffa fritt wifi och låta ungarna växa upp med thirsty milfs.

Mest ateistiska samlingen någonsin

Några portioner moralkaka hade kanske smakat gott, säger deras barn, som behövt lära sig att tukta sig själva.

Monk mode? Inte för de glada gamlingarna. Gruppen svenska män mellan 45 och 65 är SD:s främsta väljare och samtidigt den kanske mest ateistiska samlingen människor som någonsin funnits. Samma grupp är de som har högst lön och oftast äger sina hus. Inget fel med någotdera – förstås – men visst ser det snyggare ut när det inte är de som lever allra bekvämast som är de som tror minst?

De poolpösande gottegrisarna

Deras barn, dömda till en osäker framtid på grund av en utveckling de aldrig bett om, söker sig däremot till kyrkan. Eftersträvansvärt är inte deras föräldrars champagneposerande, utan svåra saker, som att ha tråkigt.

Vi är många som sympatiserat med liberaliseringen av svensk alkoholpolitik och nu ska det ske, jodå, Jimmie brukar få som han vill. Det är bara det att det inte är den vackra kultursegern, inte ideologiskt eller religiöst, inte samtalet eller måltidskulturen. Det är de poolpösande gottegrisarna som fått allt och vill ha mer.

Anna Björklund Skribent, poddare och författare till Kvinnomanualen (Bazar förlag, 2022)