Därför gillar jag Markus Allard – och hans stil

KOLUMN Jag gillar Markus Allard. Allard vrålar att man borde skära i politikernas gräddtårtebudget innan man skär i sjukvården, jag nickar. Allard väser att ett BB i Norrland kostar som fem förnyelsekonsulter och, jo, är det så så vet jag vad jag hade valt. Han kallar folk för idioter och, ja, många är väl det.

Jag gillar Örebropartiets grundare Markus Allard för att vi har samma bakgrund, jag fattar hans språk.

Internetkulturen bakom Allard

Nej, jag kommer inte från Örebro och jag växte inte upp i Ung Vänster. Jag vet inte hur hans bekantskapskrets ser ut men jag tvivlar på att den liknar min (och ska jag vara riktigt ärlig tror jag inte Allard umgås med jättemånga kvinnor). Jag skrattar åt Allards skämt och uppskattar hans stil för att vi båda är uppväxta på internet.

Markus Allard talar till folket med den forumintellektuelles speciella hårdhet, gamerns särskilda cynism. Han talar som någon som tonåring la en helkväll på att sabla ner en annan anonym avatars argument i stället för sånt som hans föräldrageneration ansåg uppbyggligt. Jag vet, för jag gjorde samma sak.

När Markus Allard nu nått etablerade medier för att hans ÖP har chans på riksdagsrepresentation är det precis som förr. Som när vuxenvärlden sent omsider upptäckte att internet fanns och tryckte upp fyrtio tusen miljarder reklamkronor om att näthatet måste stoppas. Nu är det Allard som är farlig men skälen är desamma. Han är obehaglig, säger de äldre politiska motståndarna.

När internet blev farligt

SvD:s Karin Thurfjell ställde frågor om hur Allard ser på att Fagersta-mördaren hade delat klipp av honom på internet. Antydan är förstås att Allard och hans retorik ansvarar för allt som pågår på internet – inte att Allard delas för att internetspråket är den gemensamma nämnaren.

Ja, internetrummen har en inbyggd distans, av naturliga skäl ligger de lågt på variabeln mänsklighet. ”Han är för osvensk, om jag som turk får säga det”, säger Thomas Gür i Kvartal om Allards stil. Inget fel på Gürs skärpa, men 66 år gammal och förstår knappast nyanserna på de digitala avkrokar där Allard och jag tillbringade formbara år.

Örebropartiets politiska analys är inte ointressant, nej. Att det offentliga sväller, inte för att produktionen ökar utan för att organisationerna fylls av något som bäst kan beskrivas som mänsklig fyllnadsmassa, är ett megaproblem jag är tacksam att någon formulerar. Likväl beror deras framfart och konfliktnivån i den lika mycket på de olika stämningar och det grupptänkande som uppstår i våra olika medier.

Mer än materiella intressen

Detta kan också vara det bästa argumentet mot Allards egen hypermaterialistiska logik. Att de som gillar honom inte gör det enbart för att de drivs av sina klassintressen. Det verkar snarare vara så att människor sympatiserar med den jargong de känner igen, ja, den kultur de förstår.

Att vi som står ut med, till och med uppskattar, Allard inte är just dem som gynnas av den politik han föreslår, utan dem som gillar stilen. För att människor är var de kom ifrån, de är det rum de är i. För att politik är mycket mer än det materiella.

Anna Björklund är skribent, poddare och författare till Kvinnomanualen (Bazar förlag, 2022).