När kärleken blir en kreditupplysning

KOLUMN ”Han har fem tusen om året”, går ryktena bland de giftassugna i Jane Austens sagor. Denna siffra är inte bara det första vi vet om en person, utan den på alla vis avgörande. Lika svår att källkolla som omöjlig att påverka, den verkar komma från högre makter.

Att relationer har en ekonomisk aspekt är inget nytt, snarare gammalt, från alla tider då partnerval kunde vara skillnad på svält och inte. I vår tid, då hushållen aldrig haft det bättre och att misslyckas med att få en adelsman att fria sällan innebär döden, verkar de materiella analyserna av det relationella ändå vara fler än någonsin.

Fler än någonsin

Smarta glasögon, som kan kolla upp och dokumentera allt i realtid (utan att den som tittas på vet om det), är bara nästa nivå i den totala ratsitifieringen av mänskliga möten. Ett hot mot kvinnors säkerhet, skriver Emily Dahl i Aftonbladet. Ja, förutom fullständigt osexigt.

För medan Austens ekonomiska kalkyler hela tiden ligger under romantiska slöjor har vår tid en patologs blick på privilegier och prestationer. ”Erotiskt kapital” är ett sociologiskt begrepp lanserat i början av 00-talet då Pierre Bourdieus kulturella klassanalys stod i zenit, idag är det en vardaglig skitsnacksglosa. En analysmetod lika poppis som att kolla grannarnas lön, barnens lärares husköp eller en väninnas nya killes föräldrars sportbilsinnehav (fordonsregistret! Tänk om Austens tjejer haft det?).

Alla blir data

Följden av alla små privatspanare (har han skilt sig? Är han dömd? Och vad hade hon på högskoleprovet, egentligen?) är den totala genomlysningen av vem som har vad, och hur de kom över det. Ser någons semesterbilder för exklusiva ut? En snabb besiktning kan avgöra om det är farsarv, beauty privilege eller nepotism som tog dem dit.

Analyserna är tänkta att leda till objektivitet och sanning, till större rättvisa i hur prestationer mäts. En utifrånblick på sig själv och andra, jämförelser som tar med hänsyn för kön, hudfärg och alla de andra generna. Progressivt! Längd eller hur många högskolepoäng dina föräldrar har är enligt detta tankesätt mer avgörande för utfall än val och vilja. När det som kallas kulturellt kapital vägs in lämnas en mycket liten del som framstår som påverkbar.

Övervakningssamhället är inte en risk, det är här. Inte i form av statlig kontroll som varje steg går att följa, det är genom privata statusmätningar som aldrig tar hänsyn till integritet. Effekten är passiviserande – inte för att vi är rädda för straff, nej, känslan av Blicken räcker.

För genom smarta glasögon går det inte att se på en människa med värme. Den konstanta genomlysningen har en distans inbyggd, en kyla. Jag tittas på och vägs, påminns om att jag är en pinne på en skala. För allt som är jämförbart är utbytbart.

Mer än siffror

I Jane Austens romaner brukar det visa sig att siffran är förvrängd. Det materiella och mätbara visar sällan hela verkligheten, det ekonomistiska tänket har en fattigdom inbyggd. Känslan och omdömet kommer in, faktorer utöver arv och miljö. Ja, kanske till och med det som kallas själ.

Anna Björklund är skribent, poddare och författare till Kvinnomanualen (Bazar förlag, 2022).